I don't wanna play that part

Känner att jag inte har någonting vettigt att säga så jag har låtit bli att blogga, Känns som att om jag ska blogga kommer jag vilja skriva känslor, om hur jag mår... och jag vill inte det, jag vill inte sitta och grina och tänka på allt.. jag vill inte, INTE INTE INTE!! Men jag tänker göra det endå.. denhär gången, för dethär är min vändpunkt.


Helt otroligt vad 19 dagar har gått fort, skrämmande fort. Det är lixsom delade känslor kring allting.. Saknar, saknar inte, saknar, saknar inte? jag vet faktiskt inte.. jag orkar inte ens känna efter.


Allt jag vet är att jag kommer aldrig att förstå hur man kan välja att såra en människa så äckligt mycket som man älskat i 3½ år, skitsamma om jag inte varit världens perfektaste flickvän, skitsamma om vi bråkat, sårat och hatat varandra för stunden... Vi har fortfarande delat över 3½ år tillsammans, vi har delat otroligt mycket kärlek mellan alla bråk och svek, and u know it. Du väljer att blunda för det, annars gör det för ont, har jag fel?


Jag blundar också nu, jag tänker inte stå kvar och titta medans du gör korkade saker för att såra mig.. Jag tänker vara den bra nu.. Jag ska inte bete mig som en idiot bara för att det är slut, för bara för det är slut så älskar jag dig inte längre, jag har inte slutat brytt mig. Men jag vägrar att låta det bli ett sånt äckligt slut att vi ska hata varandra.


Jag hoppas att du får ett långt och lyckligt liv, jag hoppas att du kommer långt med det du väljer att göra, jag hoppas och tror på dig Robin Sellén. Och jag håller mitt löfte till dig, Always and forever. Du har en stor del i mitt hjärta. Don't you ever forget. 


 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0